Hann bli torsdag!
Det hann bli ny dag innan jag kunde lägga mig!
Nu ligger jag i sängen, har precis hittat en resa som jag ska ringa och boka imorgon bitti. Det är till Teneriffa på söndag till måndag. Jag hoppas att den ska kunna bokas imorgon. Det hade varit så skönt att få möta grader som var mer än 12.
Tillbringade min förmiddag i skolan. Vi hade diskussion i två timmar. Jag blev allmänt stött av läraren när jag inte fick tala till punkt. För det mesta har jag väl inga sådär jätte stora problem med att öppna munnen och spotta ut ord. Men just vid sådana här tillfällen i skolan så säger jag inte speciellt mycket. De flesta grejer folk säger känner man att - jaha är inte det självklart? Och man funderar på om de bara säger saker bara för att? Eller är det så att saker och ting inte är uppenbara för dem som för mej. Aha, är jag över intelligent? He! Den tanken försvann i och för sig ganska snabbt när vår lärare hychade mej. Det är nämligen så att jag tidigare fått ett mail av henne där jag ställde en fråga om min uppsats. Hon svarade att om jag inte själv kunde svaret på den frågan hade jag inte kompetens att skriva en uppsats. Så man undrar ju vad hon har för anledning när man inte får tala till punkt. Det är så lätt att trycka ner sej själv. Varför minns man sådanT? Och inte att Julia peppade upp mej genom att tala om att jag var vårfin. Vilket jag önskade att jag var, men inte kände alls.
Det var iaf en annan kvinna i klassen som berättade om sej själv. Saker hon känt sej nertryckt av men stått emot kämpat igenom och klarat. Då har jag lust att öppna munnen i klassrummet. - Go Girl!!
I mitt huvud skulle jag bara vilja ställa mig upp, tal om för henne hur bra hon e. Och i min fantasi fylls hela rummet med ballonger., party, berg och dalbana och barer, färgglada mönster. Alltså anden i Aladdin lixom dyker upp. Ibland när Aladdin säger något så flipper anden ut och alla möjliga ting fyller rummet. Så vill jag det ska va. Eller ja, asså det blir ju inte så för det är tecknad film, men det hade varit kul.
En annan sådan här jätte enorm fundering man kan ställa sig en helt vanlig onsdag är: När kallar man vänner för väninnor? För mej är det ordet något finare och äldre. En vän tycker jag låter mer berörande än ÅH EN VACKER VÄNINNA SKA JAG MÖTA IDAG TRALLALA!! 50 och uppåt skulle jag nog vilja säga att ordet väninna klär mitt ordförråd.
Var på ljuvlig promenad i eftermiddags med Annika. Det var så grymt bra och skönt.
kvällen bjöd på date med Life gruppen på waynnes i stan. Det är så mysigt att sitta på cafe på vällen se alla människor bara njuta av extremt härliga tjejer som håller uppe mungiporna. Jag skulle kunna gå ner till waynnes var kväll och sitta där helt ensam. i mellan åt kunde det komma förbi en och en annan vän och prata lite men gå efter en kort stund. m, det hade varit skönt!
Nu måste jag faktiskt sova ska möta Elin imorgon klockan åtta och äta frukost på Mormors Bageri på Entre. Det ska bli så mysigt. Kanon start på dagen!
Nu ligger jag i sängen, har precis hittat en resa som jag ska ringa och boka imorgon bitti. Det är till Teneriffa på söndag till måndag. Jag hoppas att den ska kunna bokas imorgon. Det hade varit så skönt att få möta grader som var mer än 12.
Tillbringade min förmiddag i skolan. Vi hade diskussion i två timmar. Jag blev allmänt stött av läraren när jag inte fick tala till punkt. För det mesta har jag väl inga sådär jätte stora problem med att öppna munnen och spotta ut ord. Men just vid sådana här tillfällen i skolan så säger jag inte speciellt mycket. De flesta grejer folk säger känner man att - jaha är inte det självklart? Och man funderar på om de bara säger saker bara för att? Eller är det så att saker och ting inte är uppenbara för dem som för mej. Aha, är jag över intelligent? He! Den tanken försvann i och för sig ganska snabbt när vår lärare hychade mej. Det är nämligen så att jag tidigare fått ett mail av henne där jag ställde en fråga om min uppsats. Hon svarade att om jag inte själv kunde svaret på den frågan hade jag inte kompetens att skriva en uppsats. Så man undrar ju vad hon har för anledning när man inte får tala till punkt. Det är så lätt att trycka ner sej själv. Varför minns man sådanT? Och inte att Julia peppade upp mej genom att tala om att jag var vårfin. Vilket jag önskade att jag var, men inte kände alls.
Det var iaf en annan kvinna i klassen som berättade om sej själv. Saker hon känt sej nertryckt av men stått emot kämpat igenom och klarat. Då har jag lust att öppna munnen i klassrummet. - Go Girl!!
I mitt huvud skulle jag bara vilja ställa mig upp, tal om för henne hur bra hon e. Och i min fantasi fylls hela rummet med ballonger., party, berg och dalbana och barer, färgglada mönster. Alltså anden i Aladdin lixom dyker upp. Ibland när Aladdin säger något så flipper anden ut och alla möjliga ting fyller rummet. Så vill jag det ska va. Eller ja, asså det blir ju inte så för det är tecknad film, men det hade varit kul.
En annan sådan här jätte enorm fundering man kan ställa sig en helt vanlig onsdag är: När kallar man vänner för väninnor? För mej är det ordet något finare och äldre. En vän tycker jag låter mer berörande än ÅH EN VACKER VÄNINNA SKA JAG MÖTA IDAG TRALLALA!! 50 och uppåt skulle jag nog vilja säga att ordet väninna klär mitt ordförråd.
Var på ljuvlig promenad i eftermiddags med Annika. Det var så grymt bra och skönt.
kvällen bjöd på date med Life gruppen på waynnes i stan. Det är så mysigt att sitta på cafe på vällen se alla människor bara njuta av extremt härliga tjejer som håller uppe mungiporna. Jag skulle kunna gå ner till waynnes var kväll och sitta där helt ensam. i mellan åt kunde det komma förbi en och en annan vän och prata lite men gå efter en kort stund. m, det hade varit skönt!
Nu måste jag faktiskt sova ska möta Elin imorgon klockan åtta och äta frukost på Mormors Bageri på Entre. Det ska bli så mysigt. Kanon start på dagen!
Kommentarer
Trackback
