rebbynio

Jag steg upp klockan sju för avnjuta the nanny på trean tille härlig frukost. Har sedan halv åtta försökt att skriva på min uppsats men har inte lyckats. Har läst lite förstått, så en del aktivitet har jag gjort. Nu har jag satt mig på Espresso House och tror att jag kommer finna fokus här.

Det är många som sitter här med sina datorer. Just nu är ett ögonblick där jag faktiskt känner mig oseriös. Just nu vid de olika borden sitter det fyra kvinnor med datorer och kaffe och skriver. Alla har datan som vi alla vill ha. En mac book. Jag sitter lite osynligt i hörnet med min PC och har inte fält ner fodralet än utan skyddar min rosa Hello Kitty data. Jag kan ju bara inte denna måndag morgon utge mig för att vara.. ja jag vet inte? Tönt?

Till vänster om mig sitter en brandman. hur vet jag att han är det,? kanske för de stora bicepsen som är lika stora som mina lår, och då är jag ju inte direkt den smalaste människan i den här stan..  Men även för att det just kom in en annan brandman med kläderna på. mannen brevid mig kände inte den inkommande brandmannen men han inledde en konversation med -Jag är oxå brandman! Den spatserandes brandmannen har nu lämnat cafet och musklerna, förlåt den andre mannen sitter kvar.. men oj utan ring på fingret. Mamma och en brandman kanske?

Nä nu sk jag fortsätta på min tre raders uppsats som om två timmar ska det vara tre sidor!!